Det hände en sak i helgen, vill inte gå in på exakt vad och kommer inte att nämna några namn.
Fick nämligen ett sms där sista meningen löd:
Fick nämligen ett sms där sista meningen löd:
"Hur vore det om du höll dig till din egen sort?"
Min egen sort?! Vadå är jag ett djur eller?
Det fick mig att tänka till lite, jag har bott i det här landet i snart 22 år, det är nästan ett kvarts sekel. Oavsett hur bra svenska jag talar och hur bra jag än sköter mig i det här landet, så kommer det aldrig riktigt att bli mitt hem. Jag kommer flera gånger under min livstid att bli påmind om just detta, på både gott och ont.
Jag är en kurdisk tös i Sverige, och jag älskar mitt kurdiska ursprung, skulle inte byta ut det mot något annat. Men jag undrar hur många generationer som kommer att få höra just de här orden "din egen sort"? Mina barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc.?
Mitt mål är inte att bli svensk, det kommer jag aldrig att bli, jag är en kurd och kommer dö som en kurd även om jag kommer att bli begraven här. Det som förundrar mig är att vi lever i ett samhälle där vi får lära oss alla människors lika värde redan på dagis, där vi får lära oss att människan är en och samma oavsett hud och hårfärg.
En allmänbildad människa med lite vett bakom pannbenet borde väl ändå förstå detta, eller?
Jag är svensk i Kurdistan och kurd i Sverige, var hör man hemma egentligen?
Min egen sort?! Vadå är jag ett djur eller?
Det fick mig att tänka till lite, jag har bott i det här landet i snart 22 år, det är nästan ett kvarts sekel. Oavsett hur bra svenska jag talar och hur bra jag än sköter mig i det här landet, så kommer det aldrig riktigt att bli mitt hem. Jag kommer flera gånger under min livstid att bli påmind om just detta, på både gott och ont.
Jag är en kurdisk tös i Sverige, och jag älskar mitt kurdiska ursprung, skulle inte byta ut det mot något annat. Men jag undrar hur många generationer som kommer att få höra just de här orden "din egen sort"? Mina barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc.?
Mitt mål är inte att bli svensk, det kommer jag aldrig att bli, jag är en kurd och kommer dö som en kurd även om jag kommer att bli begraven här. Det som förundrar mig är att vi lever i ett samhälle där vi får lära oss alla människors lika värde redan på dagis, där vi får lära oss att människan är en och samma oavsett hud och hårfärg.
En allmänbildad människa med lite vett bakom pannbenet borde väl ändå förstå detta, eller?
Jag är svensk i Kurdistan och kurd i Sverige, var hör man hemma egentligen?
6 kommentarer:
Känner exakt likadant, kunde inte skriva det bättre.
Kan inte annat än hålla med!
Här är man aldrig svensk oavsett vad man gör och i kurdistan är jag "försvenskad". Trots detta försöker man hålla en fasad att jag hör hemma i kurdistan men där man i själva verket känner att ingen av dessa områden är till 100% ens eget hem.
Jag känner också så! :O svensk i kurdistan, kurd i sverige.. är det bra eller dåligt att känna så? för man vill väl höra hemma någonstans
Vet inte riktigt om det är bra eller dåligt, men det känns ju som att det inte är något vidare bra, men vi kurder borde ju vara vana ;)
Det är lite tråkigt och synd att det ska behöva vara såhär, förhoppingsvis så kommer inte våra barn och barnbarn känna likadant.
Ingenting är svart eller vitt, det är något jag har lärt mig... Och det där emellan är väldigt diffust..
Det är många som inte fattar just de!!
Skicka en kommentar