23 december 2010

Blommor.

Jag har börjat köpa blommor till mig själv, vet inte vad som tagit åt mig men, jag kan bara inte låta bli att inte köpa en bukett med blommor när jag är ute och handlar nu för tiden..
Kanske är det lilla bebis som vill ha blommor, men fint är det, borde köpt blommor oftare innan. Jag menar, det ser ju så trevligt ut med lite rosor i vardagsrummet!

Förra buketten jag köpte var med liljor och rosor, den höll ganska länge, nu blev det bara ljusrosa rosor.
Min kära make borde uppvakta mig med blommor, har bara fått blommor en gång av honom och det var när han kom för att be om min hand, det var en jättevacker bukett.

Så kära make, jag önskar mig 3 röda rosor i både julklapp och födelsedagspresent.
Jag och bebis är inte så dyra i drift som du märker, men njut så länge det varar, snart ska det inhandlas massa massa massa grejer till lilla bebis :)

Kommer nog bli ett litet problem tror jag, när bebis kommer, min man vill köpa precis allt han ser, jag får verkligen hålla honom hårt för att han inte ska köpa saker redan nu..

Mmm, lite onödigt inlägg kanske, men skyller på mina hormoner och bebisen..

Natti Natti



21 december 2010

"Jag erkänner. Jag är rädd. Jag är livrädd. Jag är rädd för att män som skjuter föräldrar genom lägenhetsfönster i Malmö beskrivs som ensamma galningar och inte som en del av ett större högerextremt nätverk. Jag är rädd för att ingen minns rasister som tänder eld på antirasistiskt engagerade familjers lägenheter i Högdalen. Jag är rädd för nazister i Salem och islamister på Drottninggatan och fascister i vår riksdag.
Men mest av allt är jag rädd för att historien ständigt tycks upprepa sig, för att vi aldrig verkar lära oss, för att alla tecken tyder på att vår feghet och rädsla för det så kallat annorlunda är så djupt rotad att vi aldrig kommer kunna besegra den."

-Jonas Hassen Khemiri

20 december 2010

Snart är det julafton, och sedan juldagen, det betyder att jag blir ett år äldre.. 27år, 3 år kvar till 30, Jippi! Hinner iaf få en liten bebis innan dess. För 10år sedan skulle jag både ha varit klar med skolan och haft minst 2 barn vid den här tiden, men men, ingenting blir som man planerar.

Lilla bebis blir större och större, jag känner små lösa puffar nu, känns jättemysigt. Jag trodde det skulle vara läskigt, men ju mer bebis rör sig, ju mer vill man att den ska röra sig.

Min stackars man har sett en skräckbild på en gravid mage där bebisens fot nästan hoppat ur skinnet, men det kan ju inte stämma, ser ut som en ballong med en bebis fot som försöker komma ut.. Eller, händer verkligen sånt? Läskigt är det iaf och Bulent har nog fått men för livet efter att ha sett den bilden..

13 december 2010

Läste en intressant artikel på aftonbladet skriven av Jan Guillou, tänkte dela med mig den här, då han skrivit ner ungefär det jag tycker och tänker angående knäppgöken som sprängde sig själv.

Jan Guillou: Antidemokratin är den största terroristfaran


Återigen har en knäppgök försökt sig på islamistiskt motiverad terrorism i Sverige. Men han lyckades bara sätta eld på sin egen bil och fumla ihjäl sig själv med en bomb.

Det förra dådet av samma typ, såväl praktiskt som politiskt, riktade sig mot konstnären Lars Vilks som tänkt bestraffning för att han förlöjligat profeten Muhammed. Två Landskronapojkar försökte sätta eld på hans hus, satte dock bara eld på sig själva, fick svåra brännskador, lämnade en jacka med leg på brottsplatsen och dömdes till hårda fängelsestraff.

Det är hittillsvarande facit av den islamistiska terrorismen i Sverige. Somliga är miss­nöjda med det alltför magra resultatet. Följaktligen hotade Expressen sina läsare på gårdagens förstasida med mycket bättre grejer: ”FLER SJÄLVMORDSATTACKER MOT ­SVERIGE I JULHANDELN” – hur man nu kunde veta det.

Det var sak samma när Säpo den 1 oktober gick ut med sin kryptiska deklaration att man höjt terrorhotet i Sverige från två till tre getingar. Omedelbart kunde då Expressen intyga: ”10 TERRORISTER BEREDDA I SVERIGE” –vilket förstås var ett rent påhitt. Men ett påhitt som ingen redaktör lär åka fast för. För vem ska dementera sånt? Terroristerna? I alla fall inte de notoriska ”terrorexperterna” som alltid släpps fram i sådana här sammanhang. De håller alltid med, eller rentav höjer budet. Som när den bland journalister alltid lika populäre Magnus Ranstorp i gårdagens Aftonbladet, skam till sägandes, försäkrade att det låg en välorganiserad terrorliga bakom självsprängaren i Stockholm. Att mannen bevisligen var farligare för sig själv än för omgivningen borde tyda på motsatsen.

Men så här ser det ut i hela västvärlden. Säkerhetstjänsterna och deras särskilt utvalda medier hotar hela tiden den egna befolkningen med starkt överdrivna terrorrapporter. Politikerna hänger på och stiftar antidemokratiska lagar som diskriminerar muslimer. Att en och annan vildhjärna, knäppgök eller självutnämnd martyrhjälte då vill slå tillbaka, eller göra skillnad, som våra egna pojkar i Afghanistan säger, är åtminstone inte psykologiskt svårbegripligt.

Problemets kärna är att vi gör ont värre, bekrigar den mest utsatta minoriteten bland Europas befolkningar. Vi bekrigar dem på två sätt. Dels genom att delta i det amerikanska korståget i Aghanistan, en politik som nu bara Vänsterpartiet motsätter sig sedan Mona Sahlin vek ner sig. Dels genom allt värre lagar.

I veckan dömdes två svenskar med somaliskt ursprung för ett brott som aldrig skulle varit aktuellt om de varit vita, ”stämpling till terrorism”. Det är ett nytt brott, så Säpos talesman var mycket nöjd med domen på fyra års fängelse. Eftersom Säpo ”lagt ner stora resurser på det här fallet”. De stora resurserna bestod av telefonavlyssning och buggning under lång tid. Men trots dessa stora ansträngningar fick man inte fram bevis om förberedelse till brott, utan bara ”stämpling”.

Stämpling betyder till exempel att man talar om olämpliga saker i telefon. Fantiserar om hur man borde ”göra skillnad”, åka till Somalia, spränga sig själv tappert för någon god sak. Om man skryter över hur tuff och beslutsam man är kan det också räknas som ”stämpling”.

Hursomhelst, de två misstänkta for till Somalia. Men de gjorde inget och kom hem osprängda. Men dömdes alltså på skryt i telefonsamtal. Jag förutsätter att den förfärliga domen ändras i hovrätten. Göteborgs tingsrätt var oenig, 3–2.

Ingen vit svensk skulle dömas på det sättet. Och om en vit svensk ens åtalades för något liknande skulle det väcka enormt uppseende, protester och omfattande publicitet. Den här domen

i Göteborgs tingsrätt omnämndes inte med en rad

i de fyra kvällstidningarna och bara med trespaltiga småartiklar långt bak i morgontidningarna. Ingen ledarskribent fann skäl att protestera.

Sverige förföljer alltså personer som kan räknas som ”muslimer” i ett eller annat avseende med en lagstiftning som man får gå tillbaks till 1930-talets Tyskland för att hitta motsvarigheter till. Det är kontraproduktivt. Det ökar riskerna för att vildhjärnor och knäppgökar eller religiösa fanatiker skall få motiv att ”slå tillbaka”. Den bärande idén bakom sådan diskriminerande lagstiftning är sedan Bodströms tid att vi skall försvara demokratin genom att inskränka den. Effekten blir bara att vi inskränker demokratin, ökar på motsättningarna mellan oss vita och de andra och därmed också riskerna för terrorism. Det är så dumt att det borde vara brottsligt.

Det senaste påhittet är förbud att ”uppmana till terrorism”. Gäller inte mig, ty jag är vit. Härmed uppmanar jag till stöd åt den palestinska befrielserörelsen PFLP, som är terroriststämplad av USA och EU. Eller jag uppmanar till stöd åt Wikileaks, som starka krafter i USA har terroriststämplat. Om Aftonbladets ansvarige utgivare varit arab eller iranier hade de raderna kunnat kosta honom fängelse. Men han är vit och vi vita får skriva och säga sånt här.

Det är denna antidemokrati som utgör den största terroristfaran för Sverige. Inte enskilda knäppgökar som vill mörda sig till himmelriket.


11 december 2010

Dagens

"Kanske har jag motsagt mig själv i kväll - men det jag har sagt står jag för."

-okänd


09 december 2010

08 december 2010

Pinsamt och fult att visa upp sin graviditet?

Jag har fått lite olika reaktioner på bilder jag lagt upp på facebook och här i bloggen på mig och magen. I vissa kulturer anser man att det är något "fult" och pinsamt att vara med barn, man gör allt för att gömma sin mage och går inte gärna ut bland folk. Hela det här tankesättet har egentligen inte med kultur att göra utan det handlar mer om okunskap, trångsynthet och ren och skär dubbelmoral.

Vad kan vara finare än att vara med barn? Det är det vackraste som finns, det finaste man kan göra, att föra livet vidare, ett litet mirakel, en bit av dig och din älskade.

Jag blir lite ledsen när människor i min generation även tänker på det viset, tolka mig inte fel nu, jag blir inte ledsen över deras reaktion på det sättet att jag tar åt mig, utan jag tycker synd om dessa individer, ni borde ju veta bättre.

Varför ska man dölja sitt barn medans det ligger i magen, men skylta med det efter att det fötts? Är det inte dubbelmoral? Varför ska en människa som själv har barn döma en annan som bär på ett barn? Var i ligger skillnaden, varför är en sån person bättre än en person som stolt visar upp sin gulliga bebismage?

Ni som läser detta och har denna syn på något så fint,jag hoppas att ni ändrar uppfattning och inte lär era framtida barn era snedvridna åsikter, låt detta ohälsosamma tankesätt dö ut tillsammans med våra äldre, som inte visste eller vet bättre, oallmänbildade människor som ser frukten av kärlek som något fult och pinsamt man ska skämmas över.

Nej, jag tänker då inte gömma varken mig själv eller min mage, jag är stolt över mitt ofödda barn och detta är nog det finaste jag skapat sedan jag kom till denna värld för 27 år sedan.
Dags att bryta den onda cirkeln och vara stolta, för det är just vad det är, en ond cirkel, det som är fult och pinsamt är en individ som tänker dessa tankar och inte bara tänker, utan spottar ut sitt gift över andra.


07 december 2010

Föreliggande moderkaka eller placenta praevia

Här är vårt lilla knyte, lilla livet, allting såg bra ut och bebis verkar trivas bra i magen.

För några veckor sedan fick jag åka in på akuten, doktorn tittade då på ultraljudet och såg att jag hade en föreliggande moderkaka. Det innebär att moderkakan ligger för livmoderhalsen och gör det omöjligt för bebis att födas vaginalt, dessutom medför det risker för både mamma och bebis.
När man har en föreliggande moderkaka finns det risk för att man får blödningar, och ju större bebis blir, ju värre kan blödningarna bli och i värsta fall måste man ta sig till sjukhuset inom 15-20 min. Man får gå på extra kontroller mellan v 28-32, ibland tidigare om man får blödning tidigare, och då kan det hända att man gör akut kejsarsnitt för tidigt. I vissa fall blir man även inskrivern på sjukhuset den sista tiden för att behålla bebis så länge som möjligt i mammas mage, då läkarna kan stoppa blödningarna som uppstår när bebis sparkar på moderkakan och orsakar blödningarna. Min kusin gick igenom detta med sin lilla son, hon fick bo på sjukhuset i 3månader, fick stora blödningar många ggr och var nära att förblöda sista gången innan hon blev inlagd.

Detta har jag gått runt och oroat mig för senaste veckorna, men idag fick vi veta att lilla bebis mår bra och att moderkakan har förflyttat sig, allt ser normalt ut.
Det var som en tung sten lyftes från mina och Bulents axlar, vi har varit så oroliga.
Jag visste inte om jag skulle skriva om detta på bloggen innan, men nu när allt är bra, tänkte jag att det vore bra om jag skrev det, så andra mammor i min sits kan hitta och läsa detta, det kanske är en liten tröst om att det faktiskt kan bli bra trots att man får en blödning under v 16. Doktorn sa till mig att det inte kommer att vara någon skillnad idag på ultraljudet, att två veckor är för kort tid för att det ska hända saker, men det var det tydligen inte.
Jag vilade mycket och låg mest i soffan och det hjälpte.

Jag googlade som en galning på olika forum och läste allt jag kom över om föreliggande moderkaka, jag hoppas verkligen en orolig själ hittar hit till min blogg, jag hade behövt läsa något liknade, för det har inte varit kul att gå runt och vara orolig.



06 december 2010


"Barn tänker inte på den tid som gått eller den tid som kommer. De njuter av ögonblicket, vilket få av oss gör."

- Jean de La Bruyére

04 december 2010

Om några dagar ska vi på ultraljud, förhoppningsvis får vi veta vad bebis har för kön, så jag kan börja köpa smått och gott till mitt lilla hjärta!
Jag har sett mitt barn röra sig i magen, men det är första gången för Bulent, ska bli kul att se hans reaktion.
Han har ju sett två bilder på bebis, men dom var inte så tydliga, och det är nog inte samma sak som att se bebis live.
För mig är graviditeten verklig nu, magen börjar sticka ut och jag känner mig som en liten björn när jag går, även trots att jag inte gått upp i vikt särskilt mycket.

Vi ska bli en familj, helt otroligt!

Nu till något helt annat, jag har lagt till lite nya "gadgets" på bloggen, nu går det att söka i själva bloggen och även se vilka av mina inlägg som är populärast. Jag läste lite gamla inlägg igår, oj oj oj, vad tiden har gått snabbt och vad saker och ting har skett snabbt egentligen.

Skulle nog aldrig tro att jag skulle bli gravid så snabbt efter att vi gift oss, även om det var något jag innerst inne ville, bli en ung mamma.
Vet inte om jag kan räknas som en ung mamma just nu, i min lilla värld och fantasi skulle jag ha haft 3 barn vid det här laget, iaf när jag var 14 år och tänkte 10 år framåt i tiden.

Ingenting blir som man tänkt sig :)


02 december 2010

Bebis 18 v

Tänkte bjuda på en liten bild idag på mig och bebis :)
(bilderna på golvet ska hängsa upp, utifall att någon bryr sig och undrar)



01 december 2010

"Livet består inte av att ha bra kort på hand utan av att spela dem man har väl."

Källa: Josh Billings

30 november 2010

Nu känner jag lilla bebisen i magen på riktigt, innan var jag osäker på om det var bebis eller inte, men nu vet jag :)

Känns helt otroligt, men lite läskigt på samma gång. Det läskiga är att det finns något som växer inom mig, något levande, det är fascinerande med ändå läskigt, fast på ett bar sätt.


Dagens citat:

"Den som inte värdesätter liv, förtjänar det inte."

Källa: Leonardo da Vinci

26 november 2010

Liten fråga.

Fick en fråga om vad jag anser om att min man reser själv, tänkte besvara den frågan med ett inlägg här istället för kommentarsfältet.

Jag har inget emot det så länge det gäller affärer, jag skulle egentligen ha följt med på sista resan, men det gick inte. Nästa resa ska jag följa med på, om jag får av min läkare.
Det var inte så farligt förra gången han reste, då var han bara borta i 3 dagar, men denna gång kändes det mycket tomt och ensamt, så inga fler långresor utan frun :)

Nu är älsklingen hemma igen, där han hör hemma med lilla bebis och mig och det känns jätteskönt!


25 november 2010

Min älskling är tillbaka och jag har sett mitt lilla barn för första gången!
Det går inte att beskriva känslan, att se det lilla undret röra sig i magen, se små händer och fötter, ett litet mirakel som gör volter i magen, i _min_ mage! Helt ofattbart!
Nu saknar jag min lilla bebis mer, hoppas att allt går som det ska och lilla bebis snart lyser upp vår tillvaro med sin underbara närvaro.
Men vi har en lång vinter framför oss, min lilla bebis kommer till våren, vi får hoppas att tiden går snabbare än vanligt, iaf tills mitt lilla barn kommer, och sen vill jag att tiden står stilla så jag kan spendera så mycket tid som möjligt med lilla hjärtat!

Oj oj oj vad mamma älskar dig redan, pappa också! :)

22 november 2010

Dagens citat

"Alla djur, utom människan, vet att livets huvudsakliga mening är att man ska njuta av det."
Källa: Samuel Butler

20 november 2010

Underbart med snö!

Det har snöat lite tidigare, men idag tar priset, helt underbart!
Det är vitt och "pudrigt" överallt, snön faller ner och det enda som fattas är en öppen eld hemma.
Jag skulle kunna titta ut genom fönstret hur länge som helst utan att tröttna på den fina utsikten.
Det är sånt här väder man vill ha på julafton.
Jag skulle kastat mig i snön och gjort snöänglar, precis som jag gjorde förr när det snöade såhär, men det kanske blir lite för kallt för bebis och jag har inga täckbyxor, så det får bli nästa vinter, då ska jag göra snöänglar med mitt lilla barn istället!

Just nu jobbar jag lite istället för maken, känns jättekul att ha något att göra!
Älsklingen är på Malta och kommer hem om några dagar, känns jättetomt hemma, det är nästan så att man inte vill gå hem.

Bebis bara växer och magen börjar synas ordentligt nu..
Jag är i 4:e månaden! Otroligt vad tiden går snabbt!


19 november 2010

Dagens

"Det är den som går vilse som finner de nya vägarna."

källa: Niels Kjaer

17 november 2010

My name is Khan


Vilken otroligt bra film, jag har inte sett en så bra film på bra länge.
Jag har inte gråtit så mycket sen Braveheart. Tänk om världen vore fylld med fler som Khan, vilken underbar plats det skulle vara att uppfostra sina barn på. Alla främlingsfientliga människor borde se den här filmen. Skillnaden mellan oss människor är inte huruvida vi är svarta, vita, gula, asiatiska eller om vi är muslimer, kristna, judar, hinduer osv. det som skiljer en människa från en annan är om den är god eller ond.

Har ni inte sett denna film, så se den NU!

Budskapet i filmen är något jag kommer att föra vidare till min lilla bebis och när bebis är stor nog att förstå, så ska bebis och jag sitta tillsammans och se denna film.
Detta är en film man borde få se i skolan i utbildningssyfte.

Man brukade, iaf på min tid, få gå på bio med skolan, se filmer med ett bra budskap, detta är en sån film, en film alla barn borde få se i utbildningssyfte, en film som bör diskuteras, särskilt i en tid som denna, då ett främlingsfientligt parti tog sen ända in i riksdagen.

"My name is Khan, and I'm not a terrorist"

Se den!

"Det finns två sorters människor, Goda och Onda. Det lär Rizvan Khans mamma honom den dag han berättar för henne om en diskussion han hört på gatan. Diskussionen handlade om hur hemska och elaka hinduer var. Rizvan Khans mamma berättar för honom att det inte går att se skillnad på goda och onda. Det finns varken någon färg eller religion som avgör vilken sorts människa du är."


12 november 2010

Vecka 15.


Det var länge sen jag la upp bilder, så tänkte bjuda på en idag. Lite dålig kvalitet på bilden, men den duger. Nu börjar det synas på riktigt
att jag har en liten bebbe i magen.

Min bebis är i vecka 15, om 5 veckor har jag halva graviditeten kvar, tiden går snabbt!
Jag är fortfarande orolig inför bebisens ankomst, men hoppas att den känslan släpper med tiden.

Här är iaf en bild på mig och lilla bebis:

07 november 2010

Dagens citat

"Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv."


Idag har jag en dålig dag, har en smyg-huvudvärk, orkar inte ens klä på mig, går runt i mjukis. Men det är söndag idag, då får man gå runt och bara vara, eller?

05 november 2010

Dagens citat

"Mycket gott kan göras här i världen om man inte fäster sig alltför mycket vid vem som får äran."


källa: Jesuitisk sentens

04 november 2010

Rökning?

Varför börjar man röka i dagens samhälle?
Vad är det som är så tilltalande med rökning? Jag kan förstå dom som började röka i tidig ålder och inte visste bättre, men en vuxen människa? En människa som gått i skolan, en människa som kan läsa, som ser alla antirök-kampanjer och som vet vad rökning gör, hur kan den börja?

Jag förstår inte och jag kommer nog aldrig riktigt förstå.
Är det tilltalande att lukta illa, ha äcklig andedräkt, förstöra sina inälvor och sin hy? Listan kan göras lång.

Kan inte någon som inte rökt, men börjat röka i vuxen ålder försöka ge mig svar?
Vad var det som fick er att börja röka? Hatar ni er själva så mycket? Hatar ni era nära och kära som inte röker? För så illa som en person som just rökt luktar, tror jag ingenting luktar.

Jag har alltid hatat allt vad cigaretter heter, jag har varit typen som aldrig gick ut och fikade med mina vänner på den tiden då man fick röka inomhus, tror inte det finns någon i min omgivning som hatar rökning så mycket som jag gör och ändå slutade det med att jag gifte mig med en rökare, dubbelmoral?

Ska berätta om det, då kanske ni förstår mig.
När jag och min man först fick kontakt, så frågade jag honom om han rökte? Det är en fråga jag ställde alla som någonsin visat intresse för mig, rökte personen ifråga, slösade jag inte ens min tid på att säga hej.

Hur som helst så besvarade han frågan med att han rökte.
"Jaha, men du, då är det ingen ide att jag och du ens forsätter prata, slösar tid" sa jag.
"Jag kan aldrig ha något med en rökare att göra" fortsatte jag.
Han trodde att jag skämtade, men jag menade allvar, hur som helst så sa han att jag skulle sluta och att han funderat på att sluta länge och att han nu hade en anledning osv.
Jag gjorde klart för honom att jag aldrig skulle inleda ett förhållande med honom så länge han rökte, och han rökte inte, inte de gånger vi träffades..

Han började röka smått efter att jag redan blivit kär och det var kört, men vi tjafsade ständigt om hans rökning, första året rökte han inte i min närhet, sedan började han, men han rökte inte mycket när han var med mig. Vi tjafsar fortfarande om hans rökning och det är en fight jag inte kommer att ge upp, särskilt inte nu när vi ska få barn.

Mitt lilla barn ska inte förgiftas av rök, min oskyldiga rena lilla bebis som inte har något att säga till om ska inte behöva stå ut med en pappa som luktar illa.
Vi får se vad min käre make kommer att prioritera först, sitt barn eller cigaretterna, det återstår att se..


30 oktober 2010

Bebis rörde sig.

Såhär ser lilla bebis ut nu.

Idag kände jag bebisen för första gången, och det är ganska tidigt, jag är i vecka 13.
Min kusin kände på min mage medans jag låg i soffan, hon klämde och ville se om hon kunde känna bebisen, och jag hade handen på magen efteråt. Plötsligt kände jag som en puls, ett pirr. Sedan klämde jag lite till och då kände jag samma puls och pirr fast på andra sidan magen.
Det kändes helt otroligt. Bebisen har ju fått reflexer nu och reagerar på beröring osv.

Min mage har börjat puta ut och jag ser gravid ut, men jag har inte gått upp särskilt mycket i vikt, 1 kg ungefär och det har satt sig på magen och bröstkorgen.

Fick en kommentar om hur jag berättade för min man och mina nära om när jag först fick reda på att jag var gravid.

Jag misstänkte att jag var med barn, men ville inte riktigt tro det, då det absolut inte var planerat och inget jag ville ha förens jag var klar med min utbildning, så jag ville inte tro att jag var det. Jag gjorde ett test, men det visade negativt, och jag pustade ut, men berättade inget om det för min man den gången.

Några veckor senare blev jag misstänksam igen, återigen så berättade jag inget för min man och köpte ett test, gjorde testet och det visade ett svagt positivt svar. Jag sprang ner till min granne och visade det för henne. Jag visste inte om jag skulle börja skratta eller gråta. Hon var där med sin vän, både tittade på testet, de såg det svaga strecket men sa att det nog inte var något. Jag ringde min älskade Nevin, tog bild på testet och skickade det till henne, hon sa att jag var gravid, hur svag strecket än syntes. Dagen efter köpte jag ett test till, det visade likadant.. Jag hade inte tänkt berätta för min man ännu, men kunde inte hålla mig, han blev helt överlycklig, jag sa att det kanske inte var så, och att jag skulle göra ytterligare ett test. Dagen efter åkte jag till Uppsala, jag berättade för min syster och sa att hon inte skulle säga något, men hon hade ringt mamma direkt. Jag köpte ännu ett test, och det visade också positivt men denna gång var strecket inte svagt. Jag ville fortfarande inte tro det, och enligt min beräkning så trodde jag att jag var gravid i v 8-9 då. Jag ville göra ett ultraljud så jag ringde sjukhuset och sa att jag hade ont i magen osv, och att jag var orolig, men de sa att det var normalt. Jag hade inte så ont i magen, jag överdrev för att jag ville åka dit, men fick inte. De hänvisade mig till privata kliniker, då jag ringde en gynekolog och bokade en tid samma dag, som tur var hade en person ringt återbud, och jag skulle få ta den om jag åkte ner direkt.

Vi åkte ner, jag och syrran.. Men när vi gjorde ultraljudet, sa gynekologen att han bara kunde se en tjock hinna, vilket är normalt i början på en graviditet, men att man inte kunde se något annat och att han trodde att jag var i v 4-5 om jag nu var med barn, jag blev så besviken.. Men han sa att de skulle ta ett blodprov för säkerhetsskull för att se om jag verkligen var med barn. Jag gick ut till receptionen för att betala och ta blodprovet, jag var så besviken, för jag trodde verkligen jag var med barn och bebisen var minst 8 veckor.
Sköterskan såg mig besvikelse och sa, men du, vi gör ett till test om du vill, för blodprovet kommer ta några dagar. Jag gjorde ännu ett test och även det visade positivt.

Jag ringde min man och sa att jag var med barn och att det var hundra procent nu, han blev överlycklig.
Jag var både lycklig och kluven, för jag är en person som gillar att planera saker iaf något så stort som att skaffa barn, det fanns inte i min värld att bli med barn på det viset.
Jag började tänka på hur jag skulle göra med skolan och allt, började oroa mig för det ena och det andra.

Mamma blev glad men orolig, hon visste ju hur underbart det är med barnbarn, då hon fått smaka på lilla Biyans ljuvliga närvaro. Både mamma och pappa reagerade på samma sätt, de började oroa sig för min utbildning och började tappa hoppet helt om att jag skulle slutföra den. Men jag har försökt förklara för dom och försäkra dom om att jag kommer att avsluta min utbildning oavsett vad förr eller senare och det är något som jag aldrig kommer att ge upp!

Min lilla bebis ska vara stolt över sin mamma!

22 oktober 2010

Idag är det en bra dag, iaf hittills, men man vet aldrig när det vänder.
Fick en kommentar i bloggen av en kurdiska tjej som inte känner sig så kurdisk och har träffat en riktigt nationalistisk kurdisk kille, hon är orolig för om det kommer att fungera mellan dom pga deras olika åsikter om Turkiet m.m.

Så tänkte skriva ett kort inlägg om detta ämne, kan det fungera mellan en "turk" och en kurd?
-Självklart!
Men allt hänger på att man möter varandra på halva vägen, dessutom finns det ingen garanti alls för att det fungerar bättre mellan två nationalister.

Även om du är med någon från dina egna trakter, som växt upp i samma miljö som dig, betyder det inte att ni kommer ha ett perfekt äktenskap, allting är individuellt, jag har själv upplevt detta, det är ingen dans på rosor, man måste kämpa hela tiden.

Angående din fråga om familjen, allting handlar om killen och hur stark han är, tar han dig i försvar, så kommer ingen att kunna säga eller göra något emot dig. Detta är något ni bör diskutera innan. Ni måste stå bakom varandra oavsett vad! Det finns alltid människor som vill förstöra.
Allting handlar om att ge och ta, mötas på halva vägen var, det är A och O som jag skrev innan och detta gäller alla förhållanden och relationer.

Resten av mitt svar finns i kommentarsfältet till Erzincantösen.

Lycka till!

21 oktober 2010

Hej Kära läsare, ni som fortfarande tittar in.
Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera, men jag har mått väldigt illa, sedan har jag varit i Uppsala de senaste två veckorna. Syrran har pysslat om mig, där borta mådde jag riktigt bra faktiskt, spydde bara en gång.

Nu är jag hemma igen och idag har jag mått väldigt illa, spytt två ggr, vilket aldrig har hänt tidigare.. Jag är snart i vecka 12, enligt graviditetskalendrarna ska illamåendet ge sig nu, men icke.

Så vad är nytt?
Inte så mycket.

Jag funderar mycket dessa dagar, och jag drömmer konstigt. Jag är arg, orolig, ledsen, glad, allt på samma gång. Funderar mycket på om jag kommer att klara av detta, ett litet knyte, ett så stort ansvar, en liten svans som kommer att följa mig livet ut(om jag får bestämma). Men det är nog bara önsketänkande, bebis kommer växa upp och flytta ut en vacker dag, men det är långt dit.

När bebis väl kommer ut, så kommer jag inte kunna stoppa tillbaka bebis, känns som att man inte kommer att kunna skydda den mot allt ont i världen. Antar att detta bara är alla hormoner som sätter griller i huvudet på mig.
Jag drömmer mycket om döden, vaknade härom natten av att jag skrek och grät, mina kläder var blöta av svett, jag skakade..

Det är väl värt allt detta, sen när jag får min lilla bebis i famnen..
Min mage har börjat synas, känns kul, spännande och skrämmande.

Mår riktigt illa nu, så jag sätter punkt här.

02 oktober 2010

Grattis!!

Världens bästa Mehmet har äntligen hittat en underbar tjej att gifta sig med, och det är inte vilken tjej som helst, det är en av mina vänner!
Stort GRATTIS!
Ser fram emot bröllopet!
Må gud skydda er mot alla onda ögon!

27 september 2010

v. 8..

..Och illamåendet har bara blivit värre, det känns bäst när jag bara ligger ner helt stilla.


20 september 2010

SD som vågmästare!

Jag finner inga ord, tänk att SD är större än både V och KD, var är Sverige på väg?
Jag trodde att helylle Sverige kanske lärt sig en läxa genom all undervisning vi fått i skolan om förintelsen. Det kanske är att ta i nu, det kanske ligger för mycket känslor bakom det jag skriver, men att ett parti som SD blivit vågmästare i riksdagen är skrämmande.

Ett parti som SD som inte kan ett dugg om politik och inte har någon plan om hur Sverige ska styras, ett parti fyllt med rasister, att ett sådant parti ska ha en så stor makt är helt ofattbart!

Ett parti som skyller kriminaliteten på invandrare istället för att se det verkliga problemet.
Ja, jag vet inte vad jag ska säga, jag skämdes över att vara en del av Sverige igår.
Omvärlden skrattade åt Sverige igår.

Vissa som läser detta kommer nog tänka:

"Åk tillbaka till stället du kom ifrån"

Javisst skulle jag kunna göra det, men inte ens där känner jag mig hemma, jag är en del av en generation som växt upp i en kulturkrock, en person som är svensk i Turkiet och kurd i Sverige!

8,3 % av Söderhamnsborna har röstat på SD, det är skamligt! Jag undrar vad Söderhamnsborna skulle äta om alla invandrare stängde sina verksamheter i denna stad under en vecka.

SD åt fetaost och bulgur m.m på en fest dom hade, passade inte den svenska maten då? kunde dom inte ha nöjt sig med potatis, falukorv och köttbullar? Jag menar, ska man vara rasist och bära så mycket hat inom sig då kan man ju göra det ordentligt, eller?

Men trots detta ska vi inte glömma 94,2 % som inte röstade på SD och alla som demonstrerar ute idag, det får mig att känna stolhet inför att vara en del av Sverige igen.

Dagens citat:


‎"– Först vill jag säga ett oändligt tack för allt ni gjort i denna valrörelse. Den här dagen är trots allt det finaste som finns i demokratin, då alla har en röst och alla har lika mycket värde, och det ska vi fortsätta säga till Jimmie Åkesson"


- Mona Sahlin

16 september 2010

Jag har haft ett litet helvete sen sist jag skrev.
Nätterna är värst, kan inte sova, pga illamående och värk i magen.
Förut när jag åt frukter med mycket kärnor i brukade jag föreställa mig att en av kärnorna jag ätit kanske börjar gro inne i min mage, och varje gång den tanken slog mig, kändes det riktigt äckligt i magen, exakt så känns det i min mage nu.

Jag inbillar mig säkert det mesta, men det är en riktig plåga när man mår dåligt, det är som att vara magsjuk hela tiden.

Jag fick en fråga om hur mycket jag har kvar på min utbildning, jag läser termin 5 nu, utbildningen är 9 terminer. Jag funderar på att ta uppehåll redan nu om jag inte blir bättre.

Sedan vill jag passa på och säga GRATTIS Dorin till lilla bebisen!



12 september 2010

Illamåendet har bara blivit värre och värre, jag är orolig, ser ut som att jag brås på mamma, då kommer jag att var sjuk graviditeten ut. Spydde för första gången. Idag tog jag mig knappt upp ur sängen, gick upp kl 17 till slut, tvingade mig själv att klä på mig och gå ut och få lite frisk luft.

Vad mycket man får stå ut med för dessa små mirakel, men det är värt varje sekund, även om man i sin värsta stund tänker:

"Vad är det jag gett mig in på..?!"

Sen får man lite dåligt samvete när man mår lite bättre och säger:

"Förlåt lilla bebisen, mamma älskar dig".

Mamma..
Jag ska bli mamma..
Herregud!



11 september 2010

Igår kände jag mig lite illamående för första gången under min graviditet. Jag hoppas verkligen att jag inte liknar mamma och min syster som var sjuka hela graviditeten.

Det känns så konstigt att ett litet liv växer inom mig, lite läskigt. Det är så fascinerande.
Jag är inte den första och absolut inte den sista som kommer att få ett barn, men trots att detta är det mest naturliga som finns i världen, förmågan att kunna försöka sig, så är det ändå så ofattbart, så otroligt!

En spännande resa väntar oss..


10 september 2010

Mina första tankar..

Nu har jag börjat smälta att jag ska bli mamma, att jag ska få ett litet mirakel i famnen om några månader. Ett litet knyte som kommer att vara bunden till mig vart jag än går, helt beroende, ett oskyldigt litet liv.
Det känns helt otroligt!
Jag har alltid velat ha barn, men jag trodde att jag skulle planera det in i minsta lilla detalj då jag är lite av ett kontrollfreak och nu kom det helt oväntat, en fin överraskning.

Mina första tankar var:

"Men herregud, min utbildning, vi har inte gjort något tillsammans, knappt träffats jag och maken, herreguuuuuuuuud, panik, chock, panik!"

Sedan började jag vänja mig vid tanken, och då insåg jag att ingenting är omöjligt och att man får göra det bästa av situationen.

Min utbildning är det minsta problemet, jag ska försöka läsa denna termin och nästa, iaf fram tills bebis kommer, sedan blir det ett litet studieuppehåll.

Jag blev också lite ledsen över att jag och min man inte haft så mycket tid för varandra, vi har inte ens hunnit åka på en resa tillsammans. Vi ska försöka åka någonstans innan bebis föds.
Vårt liv kommer att förändras och den tid vi har nu, kommer inte komma tillbaka, det är både tråkigt och spännande, för vi båda längtar efter att bli föräldrar.
Min man älskar barn minst lika mycket som mig.

Jag vet inte, jag antar att det är mycket känslor och tankar som virrar omkring inom mig, jag kan inte riktigt sätta ord på allt just nu..
Jag kanske behöver ett litet tag till att smälta det ordentligt.
Jag ska försöka blogga så ofta jag kan, just nu känner jag mig helt slut, trött och seg.

Hej så länge och tack så mycket för era gratulationer!


30 augusti 2010

Overkligt!

Förlåt mig mina kära läsare, jag har varit jättedålig på att uppdatera. Jag haft så mycket att göra, och varit trött..

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva detta, för att jag är själv chockad ännu, och det var verkligen något helt oväntad..

Jag ska bli mamma!
Jag ska skriva mer om detta när jag lugnat ner nerverna och det börjar kännas verkligt!

Puss på er!


05 augusti 2010

Dagens

"Varje ålder har sina fördelar, man upptäcker det bara för sent."

källa: Okänd

29 juli 2010

Dagens citat

"Alla djur, utom människan, vet att livets huvudsakliga mening är att man ska njuta av det."

24 juli 2010

Ny funktion.

Har lagt upp lite nya "knappar" under varje inlägg på bloggen där ni läsare kan dela mina texter som ni tycker är intressant via mail, facebook och annat, om ni skulle känna för att göra det.

Nu till dagens inlägg.

Idag pratade jag med en vän på facebook, och han sa att jag hade skrämt honom. Jag frågade på vilket sätt och han sa att han inte visste om han ville gifta sig pga att jag hade sagt till honom tidigare att äktenskap är svårt.
Visst är det det, men hur roligt skulle livet vara om allt bara flöt förbi utan en enda ner eller uppförsbacke? Äktenskapet är ingen dans på rosor, man måste kämpa för att hålla ihop det, man är trots allt två individer som valt att dela ett liv tillsammans, och två individer betyder två olika viljor, det tar ett tag innan man hittar en balans, men det är värt varenda motgång man haft tillsammans, för varje gång man tar sig upp för en backe växer bandet man har mellan sig starkare, man knyter ännu en knop i repet(kan man säga så?).
När man kommit så långt att man sitter där tillsammans gamla och gråa i en knarrande gungstol, då har repet blivit så tjockt att ingenting kan klippa isär det, och då har man lyckats och man kan titta tillbaka på livet tillsammans med ett leende på läpparna och skratta åt alla gånger man varit nära att ge upp.

Ingenting man får gratis har ett värde, man måste kämpa här i livet för att kunna uppskatta saker och ting. Varför mjölka kon om man får mjölken gratis?

Ge inte upp och kämpa för det ni tror på.

God natt på er!

21 juli 2010

"Vi föds gråtande, lever klagande och dör besvikna."
källa: Thomas Fuller
-
-
-
Tragiskt, men sant..
Vi slösar så otroligt mycket tid på att klaga, vi blir aldrig riktigt nöjda, ligger tyvärr i vår natur.

17 juli 2010

Nu har jag varit dålig på att uppdatera igen, men det är ju sommar, och då får man lata sig lite :)
Inte för att jag latar mig, har fullt upp, hinner knappt med!

Idag hade jag finbesök, min lilla älskling var hemma hos moster för första gången, lägger upp bilder senare!

Kärleken för honom blir bara större och större för varje dag, familjens lilla underverk, mosters lilla hjärta!


06 juli 2010

Grattis älskling!

Idag fyller min älskade man 31år! Börjar bli en stor pojke nu, bara 9 år kvar till 40!
Tiden bara rinner iväg!
Ännu ett år har flutit förbi, vi har haft många hinder framför oss, och vi har tagit oss igenom allt hittills, och så länge vi håller ihop, så kan inga hinder stå i vår väg!
Grattis på födelsedagen hjärtat!
Iår har vi inte kunnat fira som förra året, men vi spar det till nästa år.
Älskar dig massor massor massor!
Önskar oss båda ett långt och lyckligt liv tillsammans!

05 juli 2010

Tragedi.

Tittade runt lite på facebook, och såg att många av mina vänner gått med i en minnesgrupp. En kille har omkommit i en tragisk olycka på midsommardagen. När jag såg hans bild, kom jag ihåg honom, det var ingen jag kände personligen, men det var en kille man såg ganska ofta på lilla stan i Avesta. Han var i min brors ålder, hemskt!

Varje gång jag läser eller hör om någon som dött blir jag rädd. Jag börjar tänka hur ont det kommer göra om någon i min närhet dör igen. Ibland blir jag rädd för mina egna tankar, det känns som att jag framkallar det hemska bara genom att tänka tanken, och det gör mig ännu mer ledsen.
Men sån är jag, ska ta ut allt i förskott, oavsett vad det än är, oroa mig för saker som kan hända, stressa upp mig, bli röd och blå av ilska, helt i onödan. Nevin säger att jag kommer att dö i Centrerahjärtattack tidigt om jag fortsätter hålla på såhär.

Tragiskt!
Önskar att jag kunde göra något för att varken jag eller mina nära får uppleva sorg och smärta.
Mina tankar går till den avlidnes familj, det finns ingenting man kan säga eller göra, livet fortsätter.. Det som finns kvar blir alla minnen, och så länge man har minnet i behåll, så lever alla förevigt inom en.
Må han vila i frid.


04 juli 2010

Dagens citat

"Frågan är inte vad som är meningen med livet, utan vad som är livets mening för dig."

03 juli 2010

Drömmar.

Drömde massa äckliga drömmar inatt, jag har sovit oroligt hela natten. Fick även ett samtal av mamma kl 9 på morgonen, hon hade också drömt massa dåliga drömmar och var orolig. Oftast när mamma drömmer något så brukar det hända saker, hennes drömmar är skrämmande, lite kusligt. Får hoppas att det inte händer något denna gång.

Jag har varit dålig med att uppdatera bloggen, har haft jättemycket att göra och har knappt orkat öppna datorn, ska skärpa till mig. :)

28 juni 2010

Ny hobby! *uppdaterad*

Nu kom bilderna i fel ordning, men här på första bilden är min fisk nr tre, en sarv. Det var det enda jag fick, tre stycken Sarvar. Älsklingen fick två regnbågar.





Jag och maken har börjat fiska! Oj oj oj, vad kul det är! Vi fiskade halva natten, kom hem för 1 timme sen och ska sova nu när alla går upp.
Lägger upp bilder på fiskarna vi fångade när jag vaknar.

26 juni 2010

Midsommar!







Midsommar i Söderhamn!
Vi var bjudna på grillmiddag hemma hos pappas kusin, hade jättetrevligt!
Tyvärr fick vi springa in istället för att njuta av middagen utomhus pga att vädret inte kunde bestämma sig, ena sekunden regnade det och andra sekunden svettades vi ihjäl i solen, Sveriges väder är helt otroligt!
Tror maken blev glad över vädret, för då kunde ingen klaga på att de sitter inne och tittar på fotbolls-VM.
Lite bilder:





22 juni 2010

16 juni 2010

Såhär såg min lilla älskling ut för en stund sedan. Jag frågade syrran om hon trodde att han visste hur älskad han är, om han kan känna kärleken? Jag hoppas det! Moster älskar dig så mycket Biyan, det finns inte tillräckligt med fina ord i den här världen som kan beskriva hur mycket jag älskar dig och hur mycket glädje du ger mig bara genom att andas. Det är allt du behöver göra, andas, ingenting annat.

Igår hade jag ett intressant samtal med en tjej, en smart och vacker tjej, som befinner sig i en svår sits, och jag hoppas verkligen att mina ord nådde fram till dig. Situationen hon befinner sig i är ungefär det som jag beskriver i dessa texter: ett och två.

Var stark! Det kommer att göra ont ett tag, men det går över och kom ihåg att allt som inte dödar dig, gör dig bara starkare.
Du har hela världen under dina fötter, nöj dig inte med mindre än vad du är värd. Du har bara ett liv, ett liv, glöm inte det!

13 juni 2010

Fred på jorden?

Det bästa som finns måste ju vara lilla Biyan, när jag ser på honom ser jag ljus och frid. Spelar ingen roll vad man är på för piss humör, så fort man ser det lilla livet, försvinner allt, humöret blir genast bättre och man får hopp om fred på jorden eller nåt i den stilen ;)

Moster älskar dig lilla ängel.

Vädret gör ju inte humöret bättre, regn och rusk ute, buhuu!
Har ni läsare mörkt att det finns små rutor man kan kryssa i, precis under varje inlägg? Om man inte orkar kommentera men gillar inlägget, så kan man kryssa i där, vore ju jättegulligt med den feedbacken också.

12 juni 2010

Dagens råd om förhastade beslut.

Hur vet man att man tagit ett förhastat beslut? Hur vet man egentligen vad som är rätt eller fel? Vem och vad ska man basera sina beslut på?

Ska man lyssna på sina nära och kära eller ska man lyssna på sig själv?
Självklart ska man lyssna på sig själv, man kan ta hänsyn till vad människor runt omkring säger men det slutgiltiga beslutet ska vara ens eget, ingen annans.

Bara _du_ själv vet vad du ska göra, och bara du själv har ansvar över dina beslut och ditt liv.

Ingen kommer lida mer än du själv om du tar fel beslut, eller om du lyssnar på vad någon annan vill att du gör, det är bara du som kommer lida och få leva med konsekvenserna. Det är alltid lätt för andra att prata och säga vad man ska och inte ska göra.

Följ ditt hjärta och din hjärna i kombination med varandra.






11 juni 2010

Dagens citat

"Ärlighet är en dyr present, förvänta dig inte den av billiga människor"



Ny layout, vad tycker ni?

10 juni 2010

Dagens citat

"Människan är ingenting annat än summan av sina tankar. Det man tänker blir man."

08 juni 2010

Citat

"Truth is, everybody is going to hurt you.You just gotta find the ones worth suffering for."
- Bob Marley
Detta stämmer så bra, var man än vänder sig blir man sårad på ett eller annat sätt, det gäller som sagt bara att hitta människorna som är värda att lida för.
Man lär sig detta med tiden, ju äldre man blir.
Det du inte dör av, blir du bara starkare av, tiden läker alla sår..
Puss och Natt på er.

Dagens citat.

"Harmoni är när hjärnan tänker vad hjärtat känner. "

-kinesiskt ordspråk

07 juni 2010

Dagens.

"Life's a bitch and then you die
You don't know when and you don't know why
You love a little and you say goodbye
Fate comes in and throws the switch
Life's a bitch and then you die"

31 maj 2010

Tenta!

Jag har tenta om några dagar, be för mig igen, era böner hördes sist!
Jag kommer inte blogga så mycket de närmaste dagarna, bara om det händer något extremt som väcker starka känslor inom mig.

Hoppas att ni njuter av det fina vädret!

Hej så länge!


Dagens citat:


"Jag är intresserad av framtiden, därför att jag kommer att tillbringa resten av mitt liv där."
källa: Kettering