Dagens citat.

"Den som vill, tvekar aldrig, inte ens för en sekund."

Fortsättning..

Vi människor är experter på att skjuta upp saker och ting, vi skämtar om det och tänker:

"Äh, vi lever bara en gång, bättre att ha roligt nu, än att göra det tråkiga som jag ändå kan göra imorgon"

Förhalning är det som berövar oss från våra drömmar, så länge vi skjuter upp saker och ting, viktiga ting som är en del av våra drömmar, ett steg in i rätt riktning, kommer vi längre och längre ifrån våra mål och drömmar.

Förändringar tar tid sägs det, men det behöver inte vara så!

Vill man något riktigt mycket, så kan man göra verklighet av det.

En person som verkligen vill sluta röka till exempel, kan göra det direkt, på en gång! Jag vet detta, för jag har sett det hända, jag har sett människor som rökt i över 20år som slutat över en natt, det har kanske inte varit helt lätt, men det har fungerat!

Allting handlar om viljan, om att vara målmedveten och inte låta något eller någon stå i vägen för det man strävar efter.

Drömmar är vår livsenergi, det är det som får oss att vilja leva, men bara om vi ens kommer i närheten av att förverkliga dom.

Alla drömmar som vi låter förbli drömmar genom att skjuta upp saker, drar ner oss under ytan, vi förlorar energin att vilja uträtta saker.

Varför skjuta upp något viktigt som verkligen behöver göras idag till morgondagen? Varför inte tänka:

"Jag kanske bara lever idag, morgondagen kanske inte kommer, därför vill jag spendera min sista dag med något viktigt, något som kanske kan vara det som är avgörande för att uppnå en dröm, ett mål"

Jag vet inte, kanske är det så att jag ser för lätt på livet och kanske är jag lite väl optimistik, men detta är trots allt min sanning, det är detta som fick mig att hamna där jag är idag. Jag kunde ha varit här tidigare om jag inte hade skjutit upp saker och ting, men det viktiga är ändå att jag insåg och började jaga mina drömmar och sakta men säkert förverkliga åtminstonde några av dom.

OM jag kan, kan DU också!

Dare to dream, dare to fly, dare to be the ever chosen one to touch the sky!

Drömmar är till för att förverkligas!

Förhalning..

..är det största hindret mot framgång.

Fortsättningen på det här temat kommer så fort jag är klar med mitt PM. Skolan går före bloggen kära läsare!

20 feb 2009

Tänkte fortsätta på temat barndomsminnen och hur mycket barndomsvänner betyder egentligen. Jag har en skara med barndomsvänner som jag värderar mycket högt. Den lilla skaran har förminskats med åren, vissa har man växt ifrån medans andra hamnat i himlen.
Sedan finns det de som man har skyddat mot alla odds, i vått och torrt just pga bakgrunden och historian man "skrivit" tillsammans, den man alltid förlåtit, den man gått emot sina egna principer för. Men allt och alla har en gräns, hur många gånger ska man egentligen förlåta en människa?

Hur blind har jag egentligen varit, eller har jag ens varit blind, är det inte så att detta är något jag alltid har vetat om, men undermedvetet förträngt? Jag tror på alternativ nummer två, detta är något jag innerst inne vetat, har nog inte ens i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att det vore så illa, men jag har vetat att något inte stämt.

Jag har tänkt tillbaka till _vissa_ händelser i mitt liv och om jag tänker riktigt noga och lyfter upp en och annan sten, så är det den här människan som ligger gömd under många av stenarna, tyvärr.
Det är lite sorgligt, tragiskt, för detta är ingenting man vill ska hända om man får bestämma själv.

Nu har jag "rensat" bland mina s.k barndomsvänner och de underbara själarna jag valt att behålla vet jag är värda att behålla livet ut, ni är guld och ni vet mycket väl vilka ni är.
Som min mamma alltid säger, ha inte fler nära vänner än vad din högra hand har fingrar, ibland kan till och med det vara överflödigt, hellre _få_ nära vänner än tusen ytliga.

Ett minne från barndomen.

Min lillebror var väldigt busig som liten, i mina ögon är han fortfarande ett litet barn även om han är 20år nu. En dag när han var runt 5-6år och mycket olydig gjorde jag och min syster något vi tyckte han förtjänade för stunden, men nu i efterhand inser jag hur elakt det var och hur starkt det måste ha påverkat honom just då.

Hela hans värld rasade samman på bara några minuter.

Jag skrev ett brev och låtsades att vi hade fått det med posten, i brevet stod det att det blivit en förväxling på BB när han föddes och att hans riktiga föräldrar skulle komma och hämta honom senare under den dagen, och att de skulle komma med vår riktiga bror.

Han blev jätteledsen och började packa sina saker.

Medans han packade sa jag något i stil med:

"Vad är det du packar, det där är inte dina saker, det är vår riktiga brors saker, du kan ta lite kläder, men leksakerna rör du inte"

Stackaren tittade på mig med en sorgsen blick och tog en ryggsäck, packade i lite kläder och gick ut och satte sig i trappuppgången.

Jag kan se allt som om det vore igår i mitt minne, han var så liten, söt och så förfärligt sorgsen, det gör ont i hjärtat när jag tänker på det.

Vad barn kan vara onda, vad jag kunde vara ond, hur kommer man ens på något sådant?

Att leka med ett litet barns psyke sådär kunde ha gett honom men för livet. Även om det kanske inte gett honom men för livet, så var det en psykiskt påfrestande situation just då, timmarna han satt där ute i trappuppgången och grät sakta för sig själv, hela hans liv måste ha passerat förbi, hans mamma och pappa som han älskade så djupt, hans elaka storasystrar som han älskade trots allt, allt var en lögn i några timmar.

Timmar som kanske kändes som dagar, år för den där lilla pojken.

Happy valentines day!

Jaha, då var det alla hjärtans dag igen, den dag många flickor väntat på.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här dagen, visst är det gulligt om man bli uppvaktad av sin älskling, men ska man uppvakta någon så ska man inte göra det just för att det är den här "speciella" dagen, utan man ska göra det för att det kommer från hjärtat och man vill.

Det ska inte kännas tvunget!

Att bli uppvaktad uppskattas alltid oavsett dag. Älskar man någon anser jag att man ska visa det så mycket man bara kan, vi vet ju aldrig vad morgondagen har att erbjuda oss, om vi ens vaknar.

Önskar alla en fin dag fylld med kärlek och omtanke, idag och alla dagar framöver!

Snart..

"Thank you for contacting me. I am currently away on leave, travelling through time and will be returning last week ;)"

Ska börja uppdatera här så snart som möjligt, lite fullt upp just nu.

Tack kära läsare som tittar in varje dag!

*Puss*

Händer detta?

Det känns fortfarande overkligt, det tar ett tag innan det smälter in, men detta är bara början..

Jag vet att ni är nyfikna kära läsare, men snart, lovar, snart får ni veta vad som pågår.

Jag har även varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen på senaste tiden, men som ni redan vet sen innan, ni som följt bloggen länge, så gillar jag inte att uppdatara bloggen bara för uppdaterandet skull.

Nya läsare kan bläddra neråt på sidan, finns hur mycket som helst att läsa.

Jag bloggar mest när det pågår saker och ting i mitt liv som gör intryck på mig, händelser som väcker känslor inom mig, starka känslor.

Reaktion.

Jag både skrek, skrattade och grät..

..AV LYCKA!

Jag är helt skakis, den här känslan är helt ny för mig, jag är själv förvånad över min reaktion.

Allt känns så overkligt..

Fortsättning följer..