17 augusti 2008

18 augusti 2005

Tittade igenom min systers dator och hittade massa gamla bilder, bilder som väckte minnen till liv. För exakt tre år sedan gjorde jag ett val, 18:e augusti 2005.

Jag ångrar ingenting, jag kunde inte ha tagit ett bättre beslut.

Hela mitt liv tog en ny vändning, nu var det bara MIG det handlade om, och ingen annan, och den här gången skulle verkligen ingen stå i min väg och förhindra mig från att göra det jag ville, uppnå mina mål.

Vad hände egentligen den 18:e augusti 2005?
Jo, jag åkte på en charterresa med syrran, mamma och en av mina närmaste vänner Narin.
Vi var borta två veckor, det var den bästa semestern jag någonsin har haft hittills, jag lärde mig mycket om mig själv. Jag lärde mig att lyssna på mig själv och det jag ville, att sätta mig själv i första rummet på riktigt och verkligen följa det jag hade beslutat oavsett vad som skulle hända när jag kom hem från resan.

Det var inte lätt, men jag klarade det, för jag hade bestämt mig, jag hade tröttnat på situationen jag hade befunnit mig i under några år tillbaka.

Jag är envis, jag ger aldrig upp, jag kämpar in i det sista, men när jag väl tröttnar, då tröttnar jag på allvar, och då spelar det ingen roll vad som händer eller vad personen gör(om det handlar om en person), jag går vidare med mitt liv och lägger det förflutna bakom mig - och jag gör det med ett gott samvete!

Jag behöver inte oroa mig för att jag ska sitta där ensam i min gungstol på någon veranda i ödemarken och tänka: "tänk om..."

Det finns liksom inget att tänka på, för jag vet i mitt hjärta att jag verkligen gjorde _allt_ och det inte fanns någon annan utväg än att gå vidare, ensam..

OJ oj oj vilka minnen..
Mamma med döttrar den 18 augusti 2005, innan avresan:

Jag och mamma:

Utsikt från båten:


Hotellet:

2 kommentarer:

anna wintour sa...

Jag älskar din blogg och läser precis allt du skriver. Det är inte ofta jag orkar läsa så mycket text men din läser jag.
Ablasi

KurdishFlower sa...

Tack abla :)