22 oktober 2010

Idag är det en bra dag, iaf hittills, men man vet aldrig när det vänder.
Fick en kommentar i bloggen av en kurdiska tjej som inte känner sig så kurdisk och har träffat en riktigt nationalistisk kurdisk kille, hon är orolig för om det kommer att fungera mellan dom pga deras olika åsikter om Turkiet m.m.

Så tänkte skriva ett kort inlägg om detta ämne, kan det fungera mellan en "turk" och en kurd?
-Självklart!
Men allt hänger på att man möter varandra på halva vägen, dessutom finns det ingen garanti alls för att det fungerar bättre mellan två nationalister.

Även om du är med någon från dina egna trakter, som växt upp i samma miljö som dig, betyder det inte att ni kommer ha ett perfekt äktenskap, allting är individuellt, jag har själv upplevt detta, det är ingen dans på rosor, man måste kämpa hela tiden.

Angående din fråga om familjen, allting handlar om killen och hur stark han är, tar han dig i försvar, så kommer ingen att kunna säga eller göra något emot dig. Detta är något ni bör diskutera innan. Ni måste stå bakom varandra oavsett vad! Det finns alltid människor som vill förstöra.
Allting handlar om att ge och ta, mötas på halva vägen var, det är A och O som jag skrev innan och detta gäller alla förhållanden och relationer.

Resten av mitt svar finns i kommentarsfältet till Erzincantösen.

Lycka till!

3 kommentarer:

Anonym sa...

jättebra skrivet!

Om man älskar varandra och möts halvvägs så funkar det. det spelar ingen roll om man är 'assimilerad' kurd och nationalist kurd.

Jag känner flera par som har olika bakgrund men är fortfarande är lyckligt gifta. sedan finns det alltid de som vill förstöra och är primitiva som anser att en kusin/släkting lämnar aldrig sin kusin/släkting (släktgifte), utan de anser att man kommer att bli lämnad och saker o ting kommer inte sluta bra pga. att man är gift med sin kusin/släkting. SÅ FEL de har! jag vet flera tjejer/killar som har gift sig med sina kusiner/släktingar från exv hemlandet, för sin mammas/pappas 'skull', men det har slutat, i de flesta fall, med skilsmässa. de andra är olyckligt gifta. men sedan finns det dem som har gift sig med nån släkting pga att de älskar denne. och det är inga problem, så länge de älskar varandra och får det att funka! men att anse att släktgifte är det som gäller är PRIMITIVT! tänk hur familjerna känner då de skiljer sig. hellre att man gifter sig med en person som man älskar och kommer att leva livet ut med, än att gifta sig med sin kusin/släkt för sin familjs ' skull' och skilja sig sedan. jag har sett mycket sånt och det är så synd för de som har genomgått giftermålet och inte för mamman/pappan.

i kurdistan (även andra länder i MÖ) har man utvecklats. där får man gifta sig med vem man vill. ja, släktgifte förekom förr, men de har ändrats! de som kom till europa tog med sin sitt pick o pack och seder och har ej ändrats. de har byggt murar runt omkring sig o tror att hemlandet är precis som det var förr! men det är det inte, när ska folk inse det?

har skrivit nog lite för mkt nu. ville bara skriva av mig lite. har några vänner som har ingått i äktenskap med sina släktingar för familjernas 'skull'. dock har det ej slutat bra. och jag lider med dem..

aja. ha en bra dag =) =)

Anonym sa...

skrev lite fel =). det skall stå;

...utan de anser att man kommer att bli lämnad och saker o ting kommer inte sluta bra pga. att man INTE är gift med sin kusin/släkting.

Anonym sa...

Hej!
Kan du inte berätta om hur du talade om för din man/din familj att ni ska ha barn? Skulle vart jätte roligt och få veta det :) :)