19 februari 2008

Vårkänslor!

Klockan är 01.22 på natten och jag har nyss kommit hem från en skön nattpromenad med en vän, vädret var underbart och det känns nästan som att våren står och lurar runt hörnet. Hela kroppen fylldes med frisk luft och massor av sköna vårkänslor, kändes som att jag vaknade upp ur den dystra dvalan jag har legat i under det mörka halvåret.

När vi gick där och pratade om allt och inget kom vi in på kärlek, förhållanden och alla dessa "lekar" som uppstår mellan en pojke och en flicka, den ständiga maktkampen om vem som har kontroll osv. Alla dessa råd man får av sina vänner:

"Gör inte si, gör inte så, spela svår, låt honom ringa först, tappa inte din värdighet, visa vem som bestämmer, bla bla bla".

Listan kan verkligen göras hur lång som helst, varför ska man inte bara kunna slappna av och bara vara i ett förhållande? Varför måste den ena alltid ha mer kontoll än den andre? Varför inte bara bestämma tillsammans?
Det är inget fult att älska, och har man haft så tur att man funnit en person att älska och kärleken dessutom är ömsesidig, varför inte bara njuta av det utan att "leka" och ta massa omvägar? Som min vän sa:

"Om du vet att han gillar persikor, varför inte bara ge honom en persika? Varför baka en persikopaj där han måste leta fram bitarna?"

Allt behöver inte vara så komplicerat och jobbigt, slappna bara av och ge din älskling en persika!
Det ska då jag göra hädanefter!
Som jag skrivit så många gånger tidigare i min blogg, älska och värdesätt era nära och kära, livet är alldeles för kort för att slösa på massa onödigt trams!

Våga älska fullt ut, älska för din egen skull, följ ditt hjärta och lyssna bara till din inre röst, alla har en gräns, även du själv och ingen annan än du själv vet när den gränsen överskrids, glöm aldrig det!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag lägger in min kommentar om persikaexemplet här också så du har den sparad. :)Även om jag förstår principen om att man bör undvika att försvåra saker så är persika både i smak och konsistens annorlunda när den förekommer i paj än som en enkel frukt. När ämnet dessutom handlade om kärlek, så kan man ställa sig frågan om det inte är mer kärleksfullt att baka en paj och äta den tillsammans med ngn framför att ge bort en frukt bara sådär :)
I övrigt var det väldigt intressant och bra skrivet! :)

KurdishFlower sa...

Ashiti

Tackar :)
När du lägger fram det sådär kan du ha en poäng i det hela, men jag föredrar att man är rak på sak, jag gillar inte alla dessa omvägar, varför komplicera till allt när det kan vara så enkelt?

Man kan dela på persikan och äta den tillsammans också ;)

Anonym sa...

Jag förstår din poäng i det hela och visst kan det i vissa sammanhang räcka med att endast få fram sitt budskap. Varför försvåra till det när det kan göras enkelt? Instämmer. Men så finns det fall där man kan göra det på ett lite mer speciellt sätt och som må vara en aning knepigare, men som många gånger också helt klart är värd den lilla extra uppoffring man gör. Trots allt handlar det ju om kärlek och där brukar många vilja överraska me något extra fint. Visst skulle jag kunna köpa enkel choklad i närmaste kiosk och bryta av lite och ge bort det, men nånting säger mig att det skulle ses som extra speciellt om jag istället gav bort choklad formade i små hjärtan eller något annat festligt. Det är en gnutta skillnad i hur man gör det och kanske lite av en smaksak också, men nånting säger mig att många föredrar det senare även om smaken, tanken och budskapet med chokladen är densamma. :)

KurdishFlower sa...

Jag håller med dig fullständigt, men jag tror att vi pratar om två helt olika saker just nu. Min "persika" handlar om den eviga maktkampen som kan uppstå mellan ett par, alla "lekar" om vem som kämpar mest, vem som visar mest, vem som spelar svårast osv. Allt skulle vara så mycket bättre om man bara var rak på sak angående sina känslor och hur man vill ha det.
Jag kanske var otydlig i min text.

Jag är själv den som hellre köper den hjärtformade chokladen, den som anstänger mig för att få den jag älskar att känna sig värdefull.

Anonym sa...

Ja, på det sättet håller jag faktiskt med! Man ska inte leka och ta omvägar. :)