Lycka?

Att vara beroende av någon annan måste vara nästan det värsta som finns. För mig är det ett stort problem, jag har stått på mina egna ben sedan jag var 12-13 år och började på mitt första jobb. Jag vet inte om det var så lagligt, men jag fick mitt första jobb då och tjänade 300kr per dag, det var mycket pengar för en liten tös som mig. Jag sparade ihop mina pengar och köpte presenter till hela familjen med min första lön. Och så har jag varit sen dess, jobbat och slitit för allt. Mina föräldrar har uppfostrat mig väl och gett mig allt jag velat, men dom har varit mycket noga med att påpeka att man ska värdesätta det man har, att det är svårt att ta sig fram i livet och att ingenting kommer gratis.

Nu en månad in på äktenskapet känns det lite tufft, jag funderar på att söka ett extrajobb eller något, känns lite konstigt att bara sitta hemma och inte ha någon inkomstkälla förutom min make, jag är inte van vid detta. Ska bli skönt och börja skolan snart och kunna få in några extra kronor, jag syftar på bidraget, då jag aldrig tagit lån och aldrig kommer att ta studielånet.
Måste börja se mig omkring efter ett jobb, funderar på att söka något juridiskt, hoppas på att det kanske finns någon advokat eller liknande här i trakterna som behöver en hjälpande hand, oddsen är ganska små, men det skadar ju inte att försöka, i värsta fall kanske jag kan få en praktikplats.

Nu till något helt annat.
En anonym läsare frågade vad man ska göra om man inte är lycklig.
Mitt svar till dig är, man skapar sin egen lycka, du har allt i dina egna händer.
Fråga dig själv varför du inte är lycklig och gör sedan något åt saken, sätt upp mål och försök sedan att uppnå målen.

Börja med att läsa denna artikel.

Dagens citat:

"Var och en är sin egen lyckas smed"