20 maj 2011

Fullt upp!



Oj oj oj vad jag har haft fullt upp! Har varit hemma i en vecka nu!

Min älskade syster har varit här hela veckan och underlättat massor för mig, hon har praktiskt taget varit min betjänt, hon har gjort allt i hemmet och även tagit hand om lilla Lara. Imorgon åker hon tillbaka till Uppsala, det kommer att kännas tomt utan henne och lille Biyan.

Han har haft hatkänslor för mig, iaf de första dagarna. Han drog mig i håret, och gav mig hatblickar, röt åt mig m.m.

Han blev arg över att jag inte hade tid för honom och inte gosade lika mycket som jag brukar med honom och för att jag bar på Lara istället för honom, men jag tog mig tid och nu är vi tillbaka där vi brukar vara, nu älskar vi varandra!


Jag kan fortfarande inte tro att jag är mamma eller att hon är min, känns overkligt. Kärleken jag känner för henne bara växer och växer, undrar om den ens kan bli starkare än vad den är nu?

Mammas lilla hjärtegryn, hon är verkligen mitt allt nu!

Bjuder på en bild på mina två favoriter.


Dagens

"Man kan botas från sin sjukdom, inte från sitt öde."
Kina ordspråk

13 maj 2011

Lycka och sorg på samma gång..

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva detta inlägg..

Veckan började med en fruktansvärd smärta som sinade ut och ersattes av en oerhörd lycka, fick min lilla dotter söndag den 8 maj. Det var en helt otrolig upplevelse, jag var så slut efter förlossningen att jag knappt kunde titta åt min dotter, hade inga krafter kvar. Det tog nästan 17 timmar, jag pinade mig igenom 11 timmar utan bedövning, sen ville jag bara dö och gav upp och tog EDA. Till er alla som har en förlossning framför er, plåga er inte, ta all hjälp ni kan få. Jag vet att kvinnokroppen är till för att föda, den ska klara av det, men varför plåga sig när man kan underlätta saker och ting? Köra slut på sig själv till den grad att man inte ens kan visa känslor när bebisen väl tittat ut.

Jag är mamma nu, och jag har inte riktigt fattat det ännu, jag tittar på min dotter och kan bara inte förstå att hon är _min_! Hur kan något så fint vara mitt? Kanske är hon så fin i mina ögon, just för att hon är min, helt perfekt! Och hur kunde hon leva i min lilla kropp, det är verkligen fascinerande, livets underverk!


Hon föddes som sagt på söndag kväll och vi kom inte hem från sjukhuset förens idag.

Precis när man ska till att verkligen njuta av sin lycka blir man ännu en gång påmind om hur skört livet är och hur snabbt någon man älskar kan slitas ifrån en och vilken lögn vi lever i. Ena dagen gråter man av lycka över att ett nytt liv kommit till världen, nästa dag gråter man av sorg över att ett liv slocknat, en helt meningslös död.

Igår morse fick jag ett samtal, ett samtal jag önskar att jag aldrig fick..
Min 23åriga syssling hade dött i en trafikolycka kvällen innan.
Jag bröt ihop mitt i matsalen på BB, barnmorskan kom och tog lilla Lara så jag fick gråta lite i fred utan att göra henne ledsen.. Det gjorde så ont, och det gjorde extra ont nu, då jag nyss fött en liten prinsessa som har hela livet framför sig.. Jag började tänka på hans mamma, och hur orättvis världen är.. Varför ska man bära på ett barn i magen, gå igenom ett helvete för att få den till världen, ta hand om barnet till vuxen ålder och sen från ingenstans förlora det?

Det känns så overkligt, en kille som var full av liv och lycka, en kille som alltid höjde upp stämningen, en kille som älskade sina nära och kära över allt annat, en kille som var mån om sina släktrelationer. Det lös om honom när han kom in i ett rum, i hans närhet kunde man inte ha tråkigt, han hade alltid ett leende på läpparna, och nu är han borta, bara sådär..

Det är så orättvist, och nu när jag är mamma, kan jag se saker och ting från ett annat perspektiv, det hemskaste som finns måste vara att överleva sina egna barn. Bara tanken av att det ska hända ens barn något, sliter hjärtat i bitar, fryser blodet i ådrorna till is..

Jag är så ledsen och jag har så svårt att tro detta, han skrev ju till mig på facebook och grattade mig för Lara för bara nån dag sen. För några veckor sen pratade vi om att han måste komma till Sverige(han bodde i Tyskland) och hälsa på när min lilla dotter föds.

Strax innan mitt bröllop hade han brutit foten, den hade inte läkt helt och han hade bandage runt den, men detta hindrade inte honom från att dansa ihjäl sig, han dansade med mig och runt mig hela kvällen.. Jag vågar inte ens titta på min bröllopsdvd, han finns med i varje bild.

Det gör ont, jag vill inte tro att det är sant och jag har inte fattat det ännu heller. Jag är så ledsen över att jag inte kan närvara på hans begravning, jag hoppas att han tittar ner från där han är och förstår mig och jag hoppas att han är på en bättre plats nu och sprider sitt solsken, älskade och för alltid saknade Burkay Yüksel, du kommer alltid att leva vidare i mitt minne och mitt hjärta..


Vila i frid..


Burkay och jag..

Mitt lilla hjärta, alldeles nyfödd


Nyfödd liten prinsessa



2 dagar gammal, myser med pappa




05 maj 2011

Sjuka tankar!

Jag har börjat drömma och tänka konstiga saker igen, det hade upphört ett tag, men nu är det tillbaka. Tänker mycket på döden igen och hur skört livet är. Vilken fejkad värld vi lever i och att alla bara känns som en stor lögn på nåt vis. Man föds, växer upp, kommer människor nära för att sen förlora dom när man minst anar det. Nu när jag tänker dessa tankar, så vågar jag knappt tänka mig någon i min närhet som död, då känns det, precis som jag skrivit tidigare i bloggen, som om jag framkallar den personens död bara genom att tänka tanken.

För några dagar sen var en vän till mig här och kollade på barnrummet och bebis kläder. Hon sa att det var otur att köpa så mycket saker innan bebis var född, jag vet att det är gammal folkskrock, men sedan dess får jag för mig att jag kanske inte får se mitt lilla barn.

Sjuka tankar, mycket hormoner och less på att vara gravid nu, blir ju nästa psyk bara av att sitta ensam hemma och tänka. Jag försöker att aktivera mig och göra saker, men nu senaste dagarna känner jag mig bara trött och lat, sedan får jag dåligt samvete för att jag inte gör något och börjar städa.
Kanske borde gå upp och köra en storstädning igen, det blir så dammigt snabbt, man blir knäpp, särskilt nu när solen skiner oftare än innan, man dammar av och efter fem minuter känns och ser det lika skitigt ut igen!

Nu blev det ännu ett vimsigt inlägg, men skyller på mina graviditetshormoner, hoppas ni har överseende med detta kära läsare..

03 maj 2011

Graviditetskalender, vilket datum är säkrast?

Vilket datum ska man gå efter egentligen, när det gäller graviditetskalendern? Enligt mina egna beräkningar, och sista lingonveckans första dag så är beräknat förlossningsdatum 7 maj, och enligt ultraljudet är det 14 maj.


Så enligt mina egna beräkningar är det 4 dagar kvar till beräknad förlossning.

Egentligen kommer ju bebis när den känner för det, men om man ska vara riktig petig så borde ju ens egna beräkningar vara säkrare, då ultraljudet bara gör en ungefärlig beräkning genom att mäta bebisen, och sedan räknar ut ett snitt på hur stora eller små andra bebisar varit i det skedet? Eller är jag helt ute och cyklar nu?


Dagarna går iaf jättesegt!



29 april 2011

15 dagar kvar

Nu är det 15 dagar kvar till BF.

Tiden går inte lika snabbt som innan.

Jag har beställt hem hallonbladste och druckit det i 2 dagar nu, det ska tydligen förbereda livmordern inför förlossningen och mjuka upp, det hjälper även livmodern att dra ihop sig efter förlossningen om man fortsätter dricka det även efter förlossningen.


Det måste vara äkta hallonbladste utan tillsatser, man kan även lägga in hela nejlikor, det hjälper också kroppen inför förlossningen.

Detta te ska även hjälpa kroppen att läka och inte blöda så mycket.


Få se om detta stämmer, jag återkommer om detta efter BF. :)


Har någon av er läsare testat detta innan BF? Hur gick det för er, hjälpte det?

20 april 2011

Fråga från en läsare.

Tänkte besvara en fråga jag fick från en anonym läsare i ett inlägg idag, frågan lyder:

"Hej Gulay,

Jag tänkte fråga dig en grej, när man gifter sig är det mer romantiskt eller är det mer romantiskt när man är pojkvän/flickvän/fästman etc? För jag har fått intrycket av att alllllt romantiskt går bort när man är gift? Kan inte du berätta om en vanlig vardag som gift? Om du och bulent spenderar egentid? Om ni går ut? Eller ja kanske köper han blommor sådär spontant?

MVH
Förvirrad tjej"


Oj oj oj, det är nog ganska olika för alla tror jag. Det är två helt olika saker, och båda är bra att uppleva, det blir ju helt annat när man flyttar ihop än när man knappt såg varandra pga distansen innan, i vårt fall.


Nu är inte Bulent så romatisk av sig, eller han har rättare sagt ingen tid att vara det, då han jobbar så konstigt timmar och när han väl är ledig är han helt slut vissa dagar. Men vi försöker hitta på saker, gå på bio, äta ute, titta på film hemma, fiska osv.

Vi har en favorit Restaurang i Gävle som vi brukar åka till och äta på så fort vi får chansen, vi var där senast i måndags och vi planerar att åka dit med vår lilla dotter så fort hon föds.


Att köpa blommor, det är han väldigt väldigt dålig på, har bara fått blommor en enda gång av honom och det var när han kom och bad om min hand. Den biten skulle jag vilja att han bättrade sig på :)


Bulent är en spontan och rastlös människa som inte gillar att bara sitta inne och tråka, så hade vi haft tiden, då vet jag vi hade gjort betydligt mer saker tillsammans, än vad vi gör nu.


Allt romantiskt dör bara om man tillåter det att dö, man ska inte vara allt för bekväm bara för att man gifter sig. Vissa slutar helt att ta hand om sig, bara för att dom är gifta, så ska man inte göra. Visst kan man gå runt och ha vissa dagar när man verkligen inte orkar fixa sig och gå runt med myskläder hela dagen, man är ju trots allt bara människa och kan ha dåliga dagar. Det viktiga är att inte hamna i en ond liten cirkel och vara kvar i dessa "dåliga" dagar för länge.


Man behöver inte sminka sig och klä upp sig hela tiden, men att se fräsch är väldigt viktigt!


Även om man inte orkar gosa och vara puttignuttig var eviga dag, så räcker det med små saker, så som att hålla handen när man tittar på film, en puss på kinden spontant då och då, små saker som dessa betyder oftast mest.


Att hålla ett äktenskap vid liv är ingen dans på rosor, särskilt inte i början, det tar ett tag innan man vänjer sig vid varandra och lära känna varandra ordentligt, det blir mycket gnabb i början, små onödiga saker, då gäller det att inte ge upp, för det blir bättre, jag lovar :)


Man lär känna varandra på ett helt annat sätt när man väl flyttar ihop, vissa dagar kan man känna och tänka:


"Herregud, vad har jag gett mig in på, ska jag verkligen leva med den här människan i hela mitt liv? Gjorde jag verkligen rätt val genom att gifta mig med henne/honom?"


Bli inte rädd då, även detta är jättejättenormalt!


Så svaret på din fråga är egentligen ganska enkel, allt hänger på dig själv och hur du vill att det ska vara.


Bli inte för bekväm, det är lätt att gifta sig, det svåra är att få det att funka efter bröllopet, det gäller att hålla äktenskapet vid liv, att hålla duvan i sin hand, inte klämma för hårt och kväva den och inte heller hålla den för löst så den flyger iväg.

Hitta en balans, och den balansen hittar man med tiden, det tar ett tag och man går igenom många eldar, men det är värt allting när man väl funnit den.


Kommunikation är även a och o, stör du dig på något, så säg det, sopa inte saker och ting under mattan, det är det värsta man kan göra.


Lycka till och hoppas att du har fått svar på det du ville veta, annars är det bara att fråga vad mer du undrar över så försöker jag svara så gott jag kan.




Dagens citat

En del människor ser saker som de är, och säger ”Varför?”
Jag drömmer om saker som aldrig varit, och säger ”Varför inte?”

16 april 2011

28 dagar..


Nu är nästan allt på plats, bara min lilla bebbe som fattas. Har tvättat hennes kläder och sängkläder, packat hennes BB-väska, ska packa min också imorgon.
28 dagar kvar, men bebis kan komma när som helst, så nu längtar jag så otrolig mycket, vill bara ha henne här, gosa med henne, se henne, klä upp henne..
Hennes nappar med hennes namn på har också kommit, men jag beställde inte latex, så nu vet jag inte om jag gjorde rätt eller inte, latex är ju mjukare, får hoppas hon tar dom nappar jag köpt, annars är det bara till att beställa nya..
Fick hem skötbordet igår, jättefint :)
Alla grejer vi köpt hittills är vita, kanske lägger upp en bild på hennes rum, sen när allt är på plats ordentligt, hon ska ju ligga i sin vagga på vårt rum till att börja med, därför står bara hennes säng där, men ska beställa en jättefin sänghimmel till den,

Oj oj oj, så mycket tankar, så mycket att göra, försöker rensa bort så mycket som möjligt.
Barnrummet ser så roligt ut, det skulle ju vara mitt s.k studierum innan, så nu är halva sidan möblerad med skrivbord och hylla med massa juridikböcker, och ena sidan med min lilla dotters grejer, önskar nästan att man hade ett till rum nu, så man kunde inreda rummet precis som man ville.. Vill inte ha skrivbordet och hyllan där, passar inte in. I värsta fall får Bulent bära upp det till vinden tills jag börjar skolan igen om ca 1år..

Mm, vimsigt inlägg igen, känner mig stressad, det märks nog på denna text.


11 april 2011

www.pricly.se - handla billigt online!


-

GRYM SÖKmotor för alla shopping sugna! Använd denna sökmotor när ni ska shoppa på nätet :) Använd den om ni inte ska shoppa heller, klicka runt på de olika butikerna och inspireras!


Har hittat det mesta av min lilla dotters grejer via denna sida, hur billigt och bra som helst!

Men återkommer mer om detta senare.

Höll på att bli riktigt blåst idag när jag skulle köpa en sak.

31 mars 2011

Åt jordnötter..

Mår jättedåligt nu, för några dagar sen åt jag en snickers och idag åt jag ungefär en liten näve jordnötter. Har jättedåligt samvete, då man ska undvika jordnötter under graviditeten, men hade ett sånt sug att jag inte kunde hålla mig. Alla runt omkring mig åt jordnötter och det luktade jordnötter i hela lokalen.

Jag brukar aldrig äta jordnötter annars, eller ens bli sugen på det.
Hoppas att det inte gjorde nåt denna gång.
Förlåt lilla bebis..

:(

"En del experter tror att man kan minska risken för att allergiska reaktioner utvecklas hos barnet genom att undvika kända allergener, som jordnötter, under graviditeten. Det finns däremot inte tillräckligt mycket forskning som stöder detta för att utfärda fasta riktlinjer."

Källa:
http://se.babycenter.com/pregnancy/nutrition/foodsafety/peanutsexpert/

27 mars 2011

Läste denna artikel på aftonbladet idag.
Hur kan en gammal man vara död i 3års tid utan att någon saknar honom eller märker att han är borta? Hur kan en gammal människa bli så ensam? Jag förstår inte, jag vill inte förstå. Vad kan vara värre än att vara gammal och helt ensam? Att inte ha någon som ringer eller knackar på dörren, ingen som bryr sig om en.

Jag funderade ett tag på det här, antingen måste denna man varit en väldigt dålig pappa/farfar/morfar/bror osv, eller så har verkligen vissa människor i detta land blivit kallare än landet vi bor i.

Hur kan man vara så känslokall? Hur kan man lämna någon åt sitt öde på det viset, och en gammal människa? Vi föds som bebisar och dör som bebisar, en gammal människa behöver lika mycket uppmärksamhet som ett litet barn. Vad ensam och olycklig den här mannen måste ha varit.
Hur dålig en människa än är, förtjänar den verkligen att bli behandlad så?
Ja, kanske, det beror nog på vad människan ifråga gjort, men någon måste ju den personen varit snäll mot i sitt liv? Eller är det verkligen möjligt att bli så ensam och ogillad?
Man kan spinna vidare hur mycket som helst på detta och spekulera.. Jag säger lite emot mig själv, ena stunden tycker jag synd om mannen och skriver att ingen förtjänar ett sånt öde och nästa stund skriver jag att människor som inte är snälla kanske förtjänar det, att dö ensamma och bedrövliga.

Nu vet vi inget om denna man, men om man tänker allmänt, så antar jag väl att det alltid finns två sidor av en berättelse, en historia bakom allt.. Som man bäddar får man ligga, man gräver sin egen grav under sin livstid och när man väl kommer till insikt om vad man egentligen gjort, om man varit ond och elak, då kanske det är försent och man får dö ensam.

Tragiskt verkligen, jag blir jätteledsen när jag tänker på det, när jag ser och läser om ensamma människor.

Jag hoppas att varken jag eller någon av mina nära och kära hamnar i en sån sits, eller min lilla bebis, min lilla dotter.
Vilken värld hon ska födas till! Nu blir jag ännu mer orolig, hur ska jag kunna skydda henne mot allt ont? Är det ens möjligt?

24 mars 2011


Nu har jag inte skrivit på några dagar igen, jag får så dåligt samvete hela tiden för det..

Jag har varit i Uppsala och hälsat på min lilla godis Biyan, han har blivit så himla söt, gör så gulliga miner, ett riktigt busfrö och charmtroll :)

Jag längtar så mycket efter min lilla dotter, men samtidigt känner jag lite panik över att det börjar närma sig, inte för förlossningen, den är jag inte så orolig för och det kan jag tacka programmet "en unge i minuten för". Det ser inte så hemskt ut när man tittar, iaf inte i måndags. Jag börjar gråta varje gång bebisarna tittar ut och föräldrarna får sitt lilla barn i famnen, vilken underbar känsla!

Det jag är orolig över ansvaret, att ha ansvar över ett litet knyte som är helt bunden till dig, en liten flicka som kommer att vara en del av mig hela mitt liv, min lilla svans i flera år framåt. Jag är orolig för världen hon ska födas till, orolig över att jag inte alltid kommer att kunna skydda henne från allt ont i världen. Orolig över att jag inte ska kunna ge henne allt jag vill, men jag ska försöka och göra mitt bästa för att ge henne ett så fint liv som möjligt, jag och Bulent tillsammans.

Oj oj oj, vi ska bli föräldrar!
Nu börjar man förstå det mer och mer, det börjar bli mer verkligt, magen har börjat bli riktigt stor.
Min lilla tös har börjat bli stark och sticker ut lite kroppsdelar här och där, jag kan ej se vad det är som pucklas ut på magen, men gissar på att det är hennes armbåge eller knän, känns så. Härom dagen tog jag nästan tag i det jag tror var en liten armbåge och följde den med handen när hon flyttade den, mysigt! Mammas lilla sockertopp!

Det här inlägget blev lite bökigt, men det finns så mycket tankar och min hjärna fungerar inte riktigt som den ska just nu, känns som att hjärnan är ett stökigt rum som man bara kastat in allt i. Det är svårt att få fram det man vill från detta stökiga rum, man gräver och gräver, till slut blir det som det blir, men ni får ha överseende med detta, tydligen blir man såhär vimsig när man är med barn och tydligen ska det bli värre när bebis kommer ut, men det återstår att se.

Bjuder på två bilder på mig och lille Biyan.

19 mars 2011

Du är i vecka: 33
Du är i månad: 8
Antal graviditetsveckor och dagar: 32 veckor 0 dagar
Antal dagar kvar till förlossningen: 56
Herregud, nu är det inte långt kvar!
Panik och lycka!

18 mars 2011

Viktnojja?!

Är jag knäpp som blir nojjig över min vikt nu när jag är gravid?
Jag har aldrig varit typen som nojjar särskilt mycket över vikt eller typen som bantar, jag har alltid prioriterat mat, och ätit allt det jag vill äta för stunden utan att ha dåligt samvete över det.
Jag tycker inte att en tjej ska vara trådsmal, utan man ska ha lite former, inte banta ihjäl sig så man ser sjuk ut.
Jag skäms över att jag känner som jag gör, jag vill absolut inte trampa någon på tårna eller få någon överviktig person som läser detta att må dåligt.
Förlåt mig för att jag är så dum i huvudet och tänker dessa dumma tankar, men kan inte rå för det.. :(
Kanske är mina hormoner eller nåt, känns bara jobbigt, känner mig så tung, får ont i ryggen och svanskotan när jag är ute och går, kan inte sitta ordentligt utan att det gör ont.
Jag antar att allt detta gör så man blir nojjig, för att man inte är van att vara så tung, att känna sig så klumpig och seg..
Längtar tills min lilla dotter kommer till världen, så jag får detta överstökat så fort som möjligt.. Hoppas de sista 8 veckorna går snabbt..

11 mars 2011

Liten vagga



Nu är denna beställd till vår lilla dotter :)
Tiden går så snabbt nu tycker jag, snart är det dags och det finns så mycket som ska göra innan dess.. Sängen, vagnen, bilbarnstolen och vaggen är avklarade, nu är det bara resten kvar. Massa små saker som ska inhandlas.
Jag måste börja ansöka om mammaledighet också, så man får någon sorts inkomst under tiden man är hemma, jag kanske är lite sent ute nu, har ingen aning. Jag har inte ens fått ett moderskapsintyg av min barnmorska ännu, men det kanske är min uppgift att fråga efter en, eller?

08 mars 2011

Dagens

"Success is not the key to happiness. Happiness is the key to success. If you love what you are doing, you will be successful."

03 mars 2011

Dagens

"Den kloka kvinnan blir glad när hon anses vacker. Den vackra kvinnan blir glad när hon anses klok. "
Källa: Selma Lagerlöf