Fick en kommentar i detta inlägg för två dagar sen, en kommentar som berörde mig djupt, ville dela med mig av både den och mitt svar till Mona.
Kvinnovåld, men ur ett annat perspektiv:
"Mona sa...
Känns lägligt att lämna en rad här, inte för att förminska kvinnor som blir misshandlade, men för att belysa frågan från ett annat håll.
Självklart finns uttrycket mansmisshandel, i betydelsen en man som blir misshandlad av sin partner.
Allt du beskriver som mansrollen i ett våldsamt förhållande har jag genomlevt, men med en kvinnlig förövare. Jag har sett min pappa blodig och sönderriven, sett honom bli slagen med tillhyggen från skor till gardinstänger, tagit emot slagen med tyst värdighet och tålmodigt stannat för sin nyfödde sons skull, hoppats att hon ska förändras. Jag har sett honom terroriserad och förnedrad, hans sociala liv söndertrasat och hans karriär förstörd; själv sjönk jag långsamt ned i en depression som jag nu förstått kom från den psykiska misshandel som denna kvinna utsatte mig för, de ständiga öknamnen, jag var en hora, en jude, en massa ord jag inte förstår på en dialekt som inte är min, jag har blivit anklagad för allt och tagit åt mig eftersom jag inte förstod varför hon skulle anklaga mig för något som inte är sant. Våra liv var totalt dominerade av hennes nycker och hennes vredesutbrott, än idag blir min kropp iskall och min mun torr när telefonen ringer och det är ett skyddat nummer. Det var tio år sedan hon kom in i mitt liv, och hon har ärrat mig för livet.
Efter att min styvmors kontroll över det som återstår av min familj minskat, har jag förstått att vi inte är ensamma om vad vi upplevt. Det finns ett stort mörkertal, och även om det inte är lika många män som blir utsatta för detta som kvinnor, är deras lidande inte mindre för det. Det är inte rätt att min pappa inte blir tagen på allvar eftersom myndigheter inte kan ta till sig idén att en man kan vara offer för en kvinna. Det är inte rätt. Och varje gång jag läser ett inlägg som bagatelliserar problemet eller framställer kvinnligt lidande som viktigare än mäns, varje gång jag läser om "Mäns våld mot kvinnor" rivs mina sår upp lite, för våld är inte könsbestämt och att påstå det är ett av de största hoten mot jämlikhetsarbetet i vårt samhälle.
Att en pojke på dagis inte blir tagen på allvar när han säger "mamma slår pappa" - hade det hänt om han sagt "pappa slår mamma"?"
Jag blev berörd av att läsa ditt inlägg. Jag vill börja med att beklaga att du och din familj har fått utstå detta. Jag vet exakt vad du menar med att myndigheterna inte tar kvinnors våld mot män på allvar, vi diskuterade det i klassen förra veckan. En tjej berättade om att hennes kompis anmälde sin flickvän för misshandel, trots att han hade vittnen, togs han inte på allvar.
Men det är konstigt att dagis inte tar en liten pojke på allvar, barn brukar inte ljuga, inte i den åldern och inte om nåt så allvarligt och ja, hade han sagt:
"Pappa slår mamma!"
Då hade nog polisen och socialtjänsten varit på plats i samma stund som han uttalade orden, vilket verkligen är tragiskt!
Är din pappa och den här kvinnan fortfarande gifta? Har din far anmält henne, om inte, kan han anmäla henne och du vittna till hans fördel?
Att stanna hos denna kvinna för din brors skull gör mer skada än nytta, då både du och din bror blir minst lika mycket skadade som din far blir av hennes misshandel.
Vilket du redan är medveten om, och som framgår i din text, har även förstått att du inte bor med denna kvinna längre, men kan inte låta bli att undra över vad som hänt med din far och bror.
Den här kvinnan förtjänar att sättas dit minst lika mycket som en man som misshandlar en kvinna.
VÅLD är INTE acceptabelt i vilken form den än kommer i!
