Gästinlägg av Bulent

Texten min man skrev till mig och Lara efter förlossningen:

"Hej allihop och tack för era fina kommentarer!

Jag brukar ju inte skriva här men nu när båda mina flickor sover så kan jag väl skriva ett par rader för att få tiden att gå.

Det jag går igenom i denna stund är ett av livets största ögonblick....

Jag har dött och blivit nyfödd inom loppet av ett dygn.

Att uppleva en förlossning är ett av det värsta ögonblicken i både mannens och kvinnans liv. Att vara med och se vad en kvinna genomlider stärker dig som person samtidigt som man förändrar kvinnosynen helt. Att se min fru som är en av de starkaste kvinnor jag känner så hjälplös och i sådana smärtor var jättejobbigt. Ja jag stod inte ut och grät som ett barn och jag vill se den man som är med och inte gör detsamma. 16.5 timmar tortyr, men när man ser barnet så släpper allt då grät jag av lycka.

Jag vet inte om Lara är ett vackert barn eller inte men mina ögon ser inget annat än en prinsessa sånna som man bara ser och läser om i sagor. Hon är såå söt och perfekt på alla sätt. Så lugn, så oskyldig.

Vi ligger och tittar på varandra i timmar då hon är vaken och när hon sover så blir det bara blickar från min sida. De säger att barn inte ser så bra i början men det känns som jag och min dotter förstår varandra bara genom att titta. Varje min varje uttryck är speciell det går bara inte att beskriva utan måste upplevas.

Pappas lilla flicka är här och hon har förändrat mig med EN enda blick.

Jag älskar min fru för denna gåva och jag led varje sekund med henne. Nää men nu orkar jag inte skriva mer känner att mina blickar gör mer nytta av att titta på Lara och Gulay än att titta in i denna skärm.

God natt alla och tack för uppvaktningen !"

Vi älskar dig galet mycket, jag och Lara, det är vi tre mot hela världen!