Har lyssnat på massa kärlekslåtar hela dagen, fråga mig inte varför.
Tänk om kärleken kunde vara lika fin i verkligheten som den är i de olika sångtexterna, man blir nästan kär i kärleken, kär i musiken. Finns det någon som lever den kärleken vi ser på tv och i sångtexterna?

Kan den vara så fin och ren?
Jag trodde att man bara kunde älska en person på riktigt tills jag växte upp och insåg att det bara vara en rosa flickdröm, något som inte existerar. Människor blir kära varje dag, flera gånger per år, människor säger att dom älskar varandra lika lättvindigt som man säger "hej".

Det är som att kärleken inte har samma innebörd som den hade förut. Allt är så lätt nu för tiden, människor gifter sig, skiljer sig, skaffar barn som om det inte vore något speciellt, allt känns så lätt.

Vissa kan skaffa barn med en person, men inte gifta sig? Hur kan man skaffa något som är så bindande som barn, men inte gifta sig? Jag blir nästan knäpp av att tänka på sånt här.

Vet inte vad jag vill komma fram till med det här inlägget, kände bara för att skriva ner lite av mina tankar.