Dagen började så fint igår, men slutade med en tragedi, något ofattbart. Vi pratar om döden ofta, vi vet att den kommer till oss alla, men när den kommer plötsligt från ingenstans och tar unga människor som har hela livet framför sig, då börjar man återigen fundera över vilken värld man lever i egentligen. Vad meningen med livet är? Varför födas, varför bära på ett barn, ta hand om och vårda det för att sen överleva det, som jag skrivit så många gånger innan i bloggen? Meningen med livet? Vad är det för något?
Livet har olika faser du är bebis, barn, tonåring, ungdom, vuxen, medelålders, gammal.. Mellan dessa faser ska du hinna göra massa saker, du ska gå på dagis, skola, jobba, gifta dig, få barn, resa, uppleva, få barnbarn osv.. Listan går att göra hur lång som helst. Den här listan, att födas och utvecklas som människa genom livet och sedan föra livet vidare genom sina barn, det är enligt mig meningen med livet. Så varför dör barn och ungdomar som inte hunnit uppleva något?
Solen skiner, barnen vill till stranden och bada. -Javisst, säger du och skjutsar dina barn till badplatsen. Att denna fantastiskt fina dag ska sluta med att ditt 7åriga barn dör är det sista du tänker på. Ditt kött och blod, din ögonsten som du vårdat och tagit hand om i alla dessa år..
Jag finner inga ord, och jag blir nästan knäpp av att tänka på detta, den ena frågan utlöser den ena, alla frågor börjar och slutar med varför? Det finns inga svar, det finns ingen som helst rättvisa i detta. En så onödig död, något så fruktansvärt, jag får ont i hela kroppen och själen när jag tänker på det. Det står om dig i alla tidningar, jag önskar att dina föräldrar kunde läsa om dig i alla tidningar för din framgång i livet, inte om din plötsliga bortgång..
Lilla Nayif må du vila i frid och må din familj få det tålamod och den styrka som krävs för att de ska ta sig igenom denna hemska tragedi. Du kommer alltid att leva vidare i våra minnen, jag kommer alltid att minnas dig som det lilla busfrö du var.
Livet har olika faser du är bebis, barn, tonåring, ungdom, vuxen, medelålders, gammal.. Mellan dessa faser ska du hinna göra massa saker, du ska gå på dagis, skola, jobba, gifta dig, få barn, resa, uppleva, få barnbarn osv.. Listan går att göra hur lång som helst. Den här listan, att födas och utvecklas som människa genom livet och sedan föra livet vidare genom sina barn, det är enligt mig meningen med livet. Så varför dör barn och ungdomar som inte hunnit uppleva något?
Solen skiner, barnen vill till stranden och bada. -Javisst, säger du och skjutsar dina barn till badplatsen. Att denna fantastiskt fina dag ska sluta med att ditt 7åriga barn dör är det sista du tänker på. Ditt kött och blod, din ögonsten som du vårdat och tagit hand om i alla dessa år..
Jag finner inga ord, och jag blir nästan knäpp av att tänka på detta, den ena frågan utlöser den ena, alla frågor börjar och slutar med varför? Det finns inga svar, det finns ingen som helst rättvisa i detta. En så onödig död, något så fruktansvärt, jag får ont i hela kroppen och själen när jag tänker på det. Det står om dig i alla tidningar, jag önskar att dina föräldrar kunde läsa om dig i alla tidningar för din framgång i livet, inte om din plötsliga bortgång..
Lilla Nayif må du vila i frid och må din familj få det tålamod och den styrka som krävs för att de ska ta sig igenom denna hemska tragedi. Du kommer alltid att leva vidare i våra minnen, jag kommer alltid att minnas dig som det lilla busfrö du var.
Dröm sött lilla ängel. Jag vill tro att du är på en bättre plats nu..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar